Kryptovaluta

Kryptovaluta är en digital valuta utan centralt reglerande instans där kryptografiska metoder används för att garantera transaktioner. En kryptovaluta kan ersätta en central reglerande instans med en distribuerad konsensus kring vilka transaktioner som utförts. Denna konsensus uppnås genom att blockkedjor genereras över ett P2P-nätverk. Hur och när nya pengar tillförs systemet definieras vid valutans instiftande till skillnad från traditionella valutor, där en centralbank ansvarar för tryckning av pengar på uppdrag av staten.

Kryptovaluta som investering

I maj 2018 fanns det ungefär 2000 olika kryptovalutor och idag finns ca 5000 kryptovalutor som används för olika ändamål. Regeringar och länder med olika ekonomier har varit livrädda för att folk i allmänhet ska upptäcka detta och helt enkelt få det ekonomiska systemet att svaja. Det är på senare år som oroligheterna pågått och det är nu i var mans hand att handla med kryptovaluta.

Du kanske har hört talas om de större varianterna som exempelvis Bitcoin, Ethereum, Lifecoin eller Dogecoin.

En kryptovaluta som exempelvis de ovan nämnda kräver att det finns ett system att hantera säkra krypterade transaktionen. Detta sker via blockkedjor som byter information med krypteringsteknologi och därmed bär värdet med sig.

Hur fungerar blockkedjor?

Enkelt förklarat innebär en blockkedja att vi kan lagra ett värde digitalt på ett nytt sett. För den oinvigde är möjligheterna med blockkedjetekniken kanske inte uppenbara. Men den försäkrar att tekniken är lika revolutionerande som utvecklingen av internet och mobiltelefoni har varit de senaste två decennierna. Tekniken har nämligen potentiella användningsområden inom en rad olika industrier. För finansbranschen innebär det bland annat att säkra transaktioner kan ske utan att en tredje part behöver involveras. Det kommer innebära en enorm skillnad i effektivitet för det finansiella systemet och bankernas roll i transaktioner skulle kunna försvinna.

Inom den finansiella industrin diskuteras blockkedjeteknik som en möjlig del av framtidens betalningssystem. Men även för att registrera andra typer av ägarbyten. Vanliga argument är att blockkedjor lagras publikt. De blir transparenta så att köpare och säljare kan verifiera att betalning har skett. Att ingen kan neka att man har gjort ett köp. Detta ger tilltro vid handel. Mellanhänder såsom banker och kontrollmyndigheter och manuell hantering tros kunna minskas. Vilket gör att handlingar kan upprättas automatiskt i realtid, med minimal fördröjning. Kostnader för säkerhetsteknik för att bekämpa dataintrång på centrala servrar undvikes, risken för korruption hos mellanhänder kan minskas och mikrobetalningar med mycket små transaktionskostnader kan bli möjligt.